God kväll!

Ja min helg började som synes inge vidare. Lixom lägger på lite extra på hur jag på i övrigt. Så min strategi är nu. Tvinga fram motivationen. Visst låter de lockande.

Lördagen bjöds på lydnad. Eller mer rätt ordval. Det bjöds på lydnad från andra ekipage än mig. Jag tvingade i väg mig. Bättre än sitta hemma och glo apatiskt in i en vägg. Ja mitt fria följ bestod av en busig Fago. Som i alla sättande satte sig framför mig med glosögon och undrade om han skulle sitta fint, skaka eller dansa. På rak sträckan tillbaka noterade han att matte har ju förtusan glömt kopplet där borta utanför bandet. Så Fago är ju jätte snäll och Galoperar bort med hull och hår, hämtar upp koppal tillsammans med halsband. Och måste jhu självklart lyfta upp huvudet för att inte trampa på det, på vägen tillbaka till mig. Och Lämnar snällt över kopplet till mig. 2 m innan vänd helt om halt och klar.

Katastrof! Hoppet så satt min herre och spännde musklerna och tjuvstarten va nära. Tempo hade han verkligen i det hela , men vår komentar va TEMPO. Förstår inte.. Apporten täntke jag att så busig som han är, kommer han dra i väg med denna kloss. Nej då. Han skenade i väg i fullkarriär min lilla köttbulle och tvärt nita och slita på gräset och tillbaka. Men väl hos mig undrade han. Fan står du där och glor kom vi leker. Och Där av blev jhju apporten helt sönder tuggad. Ja jag skrattade och det gjorde tävlings ledaren med. Dock inte domaren. Rutan- jo men den kunde han änd ain till 10 min innan start. Men denna rutan va skum- det va band runt. Så när Cinzia säger."framåt"  noterade Fago 4 andra koner rätt till vänster UTAN band rund och truddelutta dit- han dock hejda honom. Ja detta va en kanon tävlings dag. Fago slutade med att peta med nosen på den stora manliga tävlings ledaren efter som jag itne alls verkade leka. Kunde inte annat än faktis skratta. I helhet står det i komentar. OLYDNAD! hahaha ahh jag håller med. Det va då ingen lydnad vi höll på med på plan. och visst tusan syns det när man inte orkar eller är motiverad. Men vi kom i väg och Fago hade skit kul. Och jag fick ännu en gång en katastrof på plan. Önskar jag , mig själv och cinzia vaknar till liv någon gång. E typ som jag ser allt rinna bort , med en stor dimma framför.

Idag va det spår. Öppen klass. Min hund badade sig igen hela spåret. Jag sa när jag anmälde och jag säger de nu. VI va och är allt annat än redo får spår. Men måste säga för dom 300 kr + bensin fick jag en helt ton med information och hjälp. Och poletten verkligen ramlade ner när han berättade och hjälpte mis. Att jag och Fago i spår. Är inte ETT ekipage. Vi jobbar inte ihop jag följer min hund. Och med dom orden och lite till. Ska jag köpa en knallert pickadoll och börja jobba med min hund.

Han hade även idag väldigt kul åt dom levande klövarna, Sweety, badandet etc. Men nu får de vara slut med glideriet. Jag får tvinga igång mig lite.

Dom vackra resultaten kommer upp så fort jag orkar.

Du ska veta va dom orden, även om det "bara" är text över en dator. Så värmer dom.  E tomt här borta. Och ngn  hjälp eller stöd eller ngt finns faktis inte. Så de "lilla" är mycket för mig. KRAM!

Mycket sker i mitt liv. Jag är ständigt med om saker och har aldrig någon ro. Allt i från ekonomi, till Fago som e sjuk, katten som stälelr till det. Ekonomin som krashar otrohet i förhållanden och väldigt mycket mer.

Nu e jag sjuk. Vårdcentralen är allt annat än hjälpfulla. Jag tappar hår och orkar ingenting. Idag fick jag höra några ord. Ett par meningar som fick mig att tappa andan.

Jag hade gått för att möta upp personen med Fago. Efter desa ord va jag jhu tvungen att gå hem. Det regnar här. Efter jag gått halva biten, tappade jag bara orken. Satte mig ner på huk. Och Fago han bakar in sin ända så långt han bara kan och lägger sin tyngd motm ig och huvudetp å min arm. Han brukar bli rastlös efter någon halv minut. Men vi satt säkert så i regnet i över tio minuter. Och jag grät som en idiot. Jag fick jhu inse att vi inte kunde sitta där så jag försökte ställa mig upp för att gå. Men mina ben orkade verkligen inte. Vad gör inte Fago då. Han tvättar mig i ansiktet och lägger tillbaka sitt huvud på min arm. Och vi satt säkert i minst en vkart till så i regnet. Jag kände mig precis som i reklamen när det sitter en liten liten vovve under stor vit. En på min msn sa precis. " han kände, va du kände". Och jag måste nog erkänna att jag alltid varit lite skeptisk ställd till när folk säger så. Men jo. Han kände va jag kände. Där satt vi i ös regnet och det kändes precis som jag hade min allra bästa vän där. Han kände precis vad jag kände. Hade han inte varit med där eller här hemma när jag kom hem. Hade jag suttit där ensam och legat i min hall helt själv....

bara väldigt himla ledsen...........

¨

är de så inom alla raser?

Har suttit flera kväller och nätter och undrat det med andra på msn.

Är det bara sennen världen som är "tråkig"?

Vi har ett sennen forum men aktivteten där uträknat i energi skulle inte ens få en glödlampa att visa en gnista på liv. Himla trist.

Ser man in på jakt klubbar etc är det aktiviteter, det uppdateras, de är gästboks inlägg det sker under och dunder. Eller är det "bara" vi i väst som har en tråkig skara? Är det för mängden antal uppfödare på liten yta? Revalitet och avundsjuka? Vi har en av världens mest vackraste ras. Färgerna, beteendet, uppförandet. Och allt vi kan "använda" den till. En riktig allround hund. Vakt, gos, arbete you name it. Och endå lyckas vi ha en så dötrist stimulans. Jag är INTE den som åker på sennen träffar.

Men vänta lite innan ni dömer ut mig.... Jag har inte råd att åka till Lindome. Och mitt första intryck av en grinig uppfödares tillmötesgång de första 2 gångerna fick mig att verkligen inte vilja gå. Har väll fått en annan synvinkel på den uppfödaren idag. Tog bara 2½ år. Jag undrar, skulle de komma fler sennen ägare om det nite va så att det ständigt va i Lindome. Inte konstigt kanske?!?!! Då den stora skaran av folk ( alltid samma så klart) Faktis bor inom en kort sträcka till parkeringen. Eller är de bara så att jag gnäller för jag har så långt. De små tripparna som görs ibland känns lite meningslösa. Då men knappt uppfattar dom. Varför inte flytta själva baslägret för mötet lite mer i mitten. Eller rent av ha en ny plats varje gång? Det finns garanterat mer sennen ägare än dom som varit i Lindome den sista tiden.

Jag äger jhu en berner. Och innan Fago ägde jag en annan Berner. Så jag kan inte säga hur det är i andra rasers klubbar. Jag kan bara se aktiviteten på nätet och de man pratar med.  Jag vet inte om ni mins dom som vann montern på My dog förra året med oss? Jo killen med vit t-shirt och en STOR gosse. DOm låg mitt i pärongen där folk gick och folk klappade och gosade, etc. NÄr   man pratade med dom som stod där pratade man med ngn man nästan redan känt halva sitt liv. Man hade lust att måla FAgo vit och fråga hur man blev medlem.

Jag e nog kanske bara bitter för jag är sjuk. Eller är jag bara en sådan som gnäller. Men ini mellan raderna står det faktis rät mycket positivt.

Varför kan sennen klubben ha en sök grupp. Efterlysa rapport grupp. Anordna info om räddningshundar, åka runt till de olika komunerna.

Vi har två aktiva aktivitetsombud. Men vad jag förstod va de knappt ngn som kom på trieball?om de stavas så. Jag är totalt pank och segt sjuk. Min brutala ursäkt. Men kanske en intresse blankett nästa gång?

JAg tänker mycket på de folk som inte gör sig hörda. Om vi räknar alla västra götalands uppfödare. Och antal valpar som säljs. Herre ghud vi borde va knökade på sennen träffarna. Det borde glöda på sennen sidan och sshk. MEn man ser alltid samma namn. Jo som uppfödare har man annat att göra än sitta här. Kanske tanken slog. Men nu menar jag inte bara uppfödare. Alla vi valpköpare. Man blir som ett barn så fort man upptäcker att VA EN NY BERNER ÄGARE som skriver ngt elelr noteras någonstans. Fast på statestiken är det en hel del fler. NÄ man kan inte sytra mängden som ska synas. De kanske har valt att inte vara aktiv.

Min förra uppfödare Monica från Zandrina´s. Jag totalt älskar den människan. Min mamma ringde var och varannan dag. Allt från när Tamtam åt upp 1 kg bananer varje dag till hur hon skulle göra för att sluta gräva gropar i trädgården. Hon svarade varje gång. Hon hjälpte varje gång. Och självklart när jag vill ha en "egen" berner va hon den första jag ringde efter 12 år. Och hon visste vilka jag och mamma va direkt. Stälde vi ut Tamtam. Nä jag ställde henne två gånger och då stälde jag henne som en  Golden retriver. För de va dom som va före mig*skrattar* och andra gången stod det en kvinna framför mig och mitt i allt vända sig om släpte ställandet på sin egna hund och hjälpte mig.

Jag vete fan men jag har aldrig haft ngn som verken vänt sig om eller strkct ut en hand när jag stått som ett stolpskott i ringen.

Idag när ajg tittar mig omkring på olika berner. Har jag bestämt mig att antingen väljer ja guppfödare eller så väljer jag ett annat land.

Herre ghud det finns uppfödare som inte vågar ställa sin hund på officiella för ANDRA UPPFÖDARE står och skriker -Ser du inte hur din hund ser. ut.

-SKa du ställa den?

Jag menar va i helvete är de då? Jag sitter mycket och iaktar på utställningar. NEJ jag är ingen allsmäktig.

Man ser folk eller uppfödare som fjäskar med andra, någon stackare står och gråter. En annan e förbanand för henens hundi nte vann och den som vann har trimmat sin hund med runda mallar. Och står och skriker.

En domare förbjuder godis och en annan rynkar näsan åt Fago- va fan gör den där.

Men herre jävlar.-inte konstigt valp köpare skräms. TÄnk om bilden av de hela va omvänt. De va lockande med utställning. Inbjudande. Fast stackars mer väntetid vid ringen.

Oj va jag gnälelr iväg.

Va om våran tråkiga värld. Fast ändå håller den ihop. FÖr vem vågar yttra sig i sennen forumet. AJg vet när jag va orolig och fick ett jävligt dåligt bemötande när jag frågade massa om min hund. slutade med ett telefon samtal- Om de är så mycket fel på din hund köper jag gladligen tillbaka honom. Glömmer aldrig dom orden. GRät som en idiot här hemma. JAg va orolig och frågade då jag kände mig vilsen på alltomhundar. Klart smo tusan man inte vågar yttra sig. Allt misstolkas ooch vrids och vänds.

Eller så antar jag att valpköpare inte har internet. Så kan de vara också vara. Usch va jag klagar. Nu blev jag sten trött. Och kommer in i ett" jag bryr mig inte läge"

Ett rätt skönt läge. Jag gillar at klaga. Ligger i min natur. Men har inte svårt att vara positiv heller. När tillfälle ges*fnissar*

Tuff som alltid varit lite reserverad mot Fago fick mig att gapskratta igår.

Mina djur är fantastiska. Fago står och puttar på sin aktivitetsboll. Tuff slänger sig mitt i vägen och slingrar sig och gnäller. Hon ska alltså löpa inom myclet kort. Stor tjej nu. Och hon strök sig herre jissus. Fago va inte sen på att snappa upp vad hon ville. DJUR! ingen moral*skrattar* Så hennes kärlek blev Fago av alla. Så himla roligt att se. Fag blir smått trött på henne. Hon strycker sig, så fort vi kommer in kommer hon som ett skott och gnäller lite och slänger sig på golvet. Haha Goliat duger alltså inte.

Just nu lider jag min hund också. Jag är en mycket dålig ägare. Jag gör ingenting. Tvinger ut mig på en längre promenad om dagen. Längre inefattar inte direkt långt. Jag har noll motivation elelr ork. Mitt samvete är såååååååååååååååååååååååååååå tungt just nu. Och inne. Fago är rätt lugn inne vill jag lova. Han bara ligger. Han tillhör nu den katogorin som jag för ett tag sedan tyckte va hemskt. Justn u soverh an bort sitt liv. Jag skäms och våndas. Men jag kan fan inte få till ngn energi, vilja eller ngt att gå ut träna, busa eller ta den där långa promenaden. Jag borde st¨å i  et hörn med tratten på skallen och skämmas.  Fast de gör jag mer eler mindre hela tiden. Usch :( Skäms :(

Veligt inlägg. Men så tänker jag.

KRAM

Sitter här och försöker hålla mig vaken. Evig kamp. Kl 08,05 ringde vårdcentralen upp mig. Inte ens katterna eller Fago lyfte ens på ett ögon bryn. En sjuksköterska i luren som blablade på om massa. Fattade inte hälften. Det va säkert planerat så. För nu när poletten ramlat ner inser ajg hur arg jag hade blivit om jag förstod i morsen.

Jag är sjuk. Men vad för "sjuk" vet vi inte. BÖrjade med den där resan med två dagar på vårdcentralen med misstankar om borelia :S fast ingen frågade om jag ens hade haft möjligheten att få de... Lustigt. Två första dagarna skickades jag hem alvedon + panoddil. respektive andra dagen pandodil+diklofinak. Tredje dagen Hänvisade dom mig till Alingsås aukten. Dom visste inte vad dom skulle göra*jisses** Med Remiss och under beskydd av en stor luva kom jag dit och dom undrade va tusan jag gjorde där. Men efter 3 timmar väntan och 20 min undersökningar kom dom fram till att jag hade hög vilo puls( sa jag innan dom började) lågt blodtryck(sa ajg innan dom började) och att de visade ngt litet på infektions delen i blodprovet. Resultatet va. Hemskick med 1 g citodon  ta tre gångero m dagen. Underbart dom hade alltså itne alls lyssnat på ett ord om va jag sa. SPänningshuvudvärk sa dom. Fast jag sökte för magen....*lyfter ett ironiskt ögon bryn*

Natten gick och jag led som en stucken gris. Fjärde dagen åkte jag till Akuten igen i alingsås. Helt uppgiven och frustrerad. Hjälp mig. 3 timmars väntan och läkaren sa. Min kollega hjälpte dig i går jag kani nget göra.

Hem igen. 5 dagen hamnade ajg på Sahlgrenska akut. 14 timmars väntan. 15 min besök av läkare. Och ÄNTLIGEN ! någon lyssnade. En smärtstilland epå skinkan och en morfin spruta på magen och en näve med voltaren supp.

En remiss inskickad för ultraljud.

Och de fick jag. Gallan misstänktes då. Men ultraljudet visade inget i gallan. Och jag fortatte må riktigt dåligt. En kort tid efteråt damp de ner ett brev om en tid till en kirurg som lyssnade ännu lite till. Och tid för gastroskopi och blodprov blev det. Remissen för gastroskopi väntas dep å. Men blodproverna ska tas på vårdcentralen.

Då jag ringde dit undrade vart  domtog vägen passade jag även på att berätta hur jäkla dåligt jag mådde. Och de skulle sjuksköterskan ta upp med läkaren och ringa upp mig så som idag.

Svaret löd.

Provet kan du koma in i morgon bitti och det med att du  trött och de andra kanhon ta men magen är bättre du tar med dom.

MEN HERRE GHUD! ska min akut läkare ta hando m min utredning. Det är väll grund och botten vårdcentralen som ska hålla utredningen och DOm ska skicka remisser. fan va trött jag blir.

Rätt trött på att gå runt och må som en 98 årig tant smo väntar på att få somna in. För så trött e jag. Bland annat

Stackars lilla Fago inte mycket action här inte.

Tudelu alla smyg läsare och icke smygisar.

Alla är välkomna att läsa. Bara kul att se statistiken som i snitt håller sig runt 400 besökare varje månad. Trevligt! Som jag brukar säga

" lite spänning i vardan"

Nu i kväll fick jag en laddning med ammunition*kan inte stava*. Efter ha elgat som en dö sill i sängen med goa(ironi) smärtor i hela buken. Sitter jag nu upp, och har nu laddat upp mig med diverse tankar.

1. Jisses va äckliga tapeterna blir när man har hund. Solen sken in så fint och på vägen ser man exakt vart Fago har lutat sig mot, vart han har skakat sig och de hamnat dreggel. Jisses. Så tapetsering/alt målning är nog på sin plats.

De andra är hundägare. Nu får ni förstå att jag inte har storhets vansinne. Eller anser mig bättre än alla andra. Etc... Utan detta är bara egna åsikter och ordet som min mamma´s lärare i psykologi inte vill använda. "Sunt förnuft"

Folk. Dom går och "skaffar" sig en hund. Dom köper onödigt mycket saker, gulligt koppel. Köper hem foder. Fixar sov plats. Och pratar om de har barn om lite regler.

Hunden som dom "skaffat" kommer hem. Den fina vatten skålen står där och där ligger en ... bajshög.

Och opps där trampade ngn i hund kiss. Och oj lite kiss till. Och halsbandet är sunder tuggat. Men valpen är söt.

De finns otroligt stor mängd av olika versioner med det här att "skaffa" hund.

vissa låter sig bli överkörda. Hunden drar, jockar, skäller,morrar, gapar, bestämmer. Och matte och husse bryr sig inte om det. Lite ovetande så där.

Sedan finns de dom som hela världen rasar samman när dom upptäcker valpen faktis växer. Inte alls lika gulligt. Någon hund bor i en hundgård i hörnet av tomten. ( isolerat)

-Vadå? hundar är jhu ute djur.

Något djur sätts ut på blocket.

-söt hund söker hem. Tidsbrist. 1000 kr priset är inte de viktigaste bara den får ett bra hem.

Dagen efter

såld- (första bästa som tog den.)

Det finns även dom som "KAN".

Dom ahr läst alla böcker. Vet precis hur man ska göra.

Böckerna vars producktions år va 1982.

Den lydnads intresserade som trycker i gen käften på hunden vid apport inlärning. Rycker i kopplet och tar foten för att "korrigera" Som tror på tillrättavisning och fysiskt handlag.

Det finns dom som "INTE" kan.

Som blir lurade i Lerums hund och katt och häst affär. Att dom måste ha en hund-galler bur. Måste ha en kam och en borste, En klo tång, två halsband. Ett koppel, ett täcke, en filt, en sov plats bädd, två schampo, ett örthalsband, ett fy spray. Bajspåsar, foder, dom dyraste matskålarna listan kunde göras lång. Jag vet inte om jag som stod bakom och lyssnade va värst eller expiditen som man såg långa vägar tänkte på och matade på dessa nya hundägare med allt. För dom ville göra rätt.

Dom går valpkurser och hund kurser och slutar vanligtvis med en hel del för mycket inköpt som dom sedan skänker bort. Dom försöker!

Sedan finns de dom som köper hund för de är" det man ska ha". Hus , villa och bil, eller nya inne tränden. Dom köpr sig en golden eller en mini råtta.

DOm får en skällig golden med ett lite för litet rött halsband som konstant har nosen i backen. Eller en liten vibbrerande pälslös rackare i famnen eller i sin Dolce gabbana väska.

De finns dom- oftast lite äldre ( förlåt generalisering )

som har en liten bjäbbig sak. Som står längst ut i kopplet, på sina bakben och gapar och gapar och e sååå frustrerade och sååå förbannade. Lite feta också! Bara enkelt tänk, tänkom de va en doberman som stod på bakbena gnällde och skällde helt hysteriskt. Hmmf klurigt de där.

Oj oj va jag svänger i väg.

Jag ville komma till dom som TROR DOM KAN!

Där tänder jag till.

Jo jag tycker sydn om djur som hamnar hos folk som inte inser de faktis ÄR djur som växer etc. och hunden säljs. Jo jag tycker synd om hundar som blir feta och får springa runt stressade av att ha koll på allt och alla.

Jo de finns mycket man kan tycka illa om elelr tycka mindre om.

Men en av de värsta är faktis dom som "TROR DOM KAN".

Varför?

Har en granne som fått sin sociala, glada, folkkära hund att setter skaka av rädsla när de kommer folk, eller hunden som är livrädd för att få sina klor klippta. Jisses listan kan hålla på i evigheter.

De människor som förstör våra vänner. De är den värsta sorten. Som lyckas få sin hund rädd, stresad,nervös,ilsk, inte ser när sin und har ont. För mänskligar sin hund. DOm som daskar med kopplet längsryggen när hunden drar, som gapar och skäller på hunden som om den borde förstå vad du sa. SOm ursäktar sig för sin olydiga hund. som bortförkalrar allting med att han´lysnar fan inte. Rycker i sin hunds öra. Inte ser vad de är för hund dom skaffat och avlivar den för den inte är hanterbar. Jo men visst skaffa dig en arbetshund och hoppas på den ska älska att glo på dig när du tittar på tv.

Slår sin hund. Rycker i kopplet. Daskar till den. Fotar till den.

Delar med sig av sin enorma kunskap till andra om detta.

vi ser dom varje dag. O JA! Folk som tror på att lägga ner sin hund.

En person jag vet gav eller ger, vet ej om de ändrast. Men gav råd till valp ägare att lägg din hund på rygg ofta. För att visa vem som bestämmer.

ARghh kokar i hela mig. Vem fan lär ut något sådant?

Eller dom som förmänskligar dom. Visst kan väll vara sött.

Men vete tusan om de är så sött när de står på köks bordet, helt plötsligt skiter inne, kissar inne.

Folk som förstör hundar. En hundvalp föds blank.

Den har sina anlag-bruks-drag-vall. Men ingen hund föds rädd,nervös,ilsk.

Den kan vara känslig mottagen av dålig start, sjukdom. Dälig uppfödare, isolerad etc. Men det spelar ingen roll. Det är vi som tar hunden som måste inse att man "skaffar" inte hund.

Man "blir" med hund. Samma inställning som du skaffar barn. Du läser, du kollar runt, du hittar folk att rådgöra med. Du matar ind ig med information helt enkelt. DU går inte bara ut och köper ett råsa halsband till det som komma skall efter 9 månader.

olyckor kan h'ända alla. Det är inte altid ditt fel så att säga den vägen. Vad som helst kan ske. Men det är fortfarande din uppgift att se till att göra det bästa av det.

Och har du inte den kunskapen eller erfarenheten ska du fan inte börja göra heller.

HAr en granne vars tre hundar är livrädda för attk lippa korna.

Varför? för hon har klippt för lågnt?

nej nej, det hela började med en cermoni och inte vetskap hurs in egna hund fungera.

Det är munkorg, det är två som håller fast och en som klipper.

Men för fan tänk själva. Vilken ångest. stress.

Jag har klippt fel på Fago många gånger*stackars krake :( *

Men jag kan fortfarande stå med honom om jag så vill ute och lyfta ett ben åt gången och klippa.

Jag kan be honom snällt lägga sig ner och klippa klorna. Man får lära sig sin hund.

Ibland när jag kollar på Ceasar. blir jag förstumad. När ägare svarar att dom går ut en gång i veckan med sina hundar.*Men herre jävlar**

Jag gillar inte hundprogram. För folk som "TROR DOM KAN" stänger av TV och gör sedan "likadant" vad dom tror sig sätt.

Och de kan gå riktigt illa.

Eller glöm inte. Bara för de visas åp Tv betyder de itne att de är bra.

Jag vet inte. Jag är inte perfekt. Glöm de.

Och jag är grinig och jag svär. Men inte tusan rycker jag, slår jag, daskar, nyper elelr biter jag min hund. Och ändå har jag fått honom dit jag vill.

Och jag är en vanlig person som en dag fick chasnen att "skaffa" en hund. SOm nu fattat att man faktis "blir" med hund.

Jag tog en sak i taget. Och trotts min otroliga okunskap och lite otur i början endå fått en hund som fungerar.

En kompis till mig fick ta bort sin hund nyligen. Jag är två delad i detta.

Hon ville ha en sällskaps hundo ch köpte en pittbull. Ingen valp utan en som tyvär gått runt. Summan av kardemumman av få promeander på dygnets timmar. Ryck i kopel och otroligt stressad miljö ledde till en otroligt stressad hund som sedan eskalerade. Inte idealisk miljö. DOck en svår ras.

Jag är delad i beslutet. Men nu sover han. Och troligen med ryggsmräta, och all den stressen etc så har han det garanterat lugnare och skönare nu :(.

Jag gnäller i vanlig ordning. Jag gnäller så mycket att de blir kortslutning.

Detta är mina åsikter. JAg har inte skrivit en regelrättig uppsats. Utan åsikter.

Jag har mååååånga åsikter. Gott och på ont.

KRAM