Gris blod utspätt 2/3 vatten. En klöv. Åkte bort förbi vovve bo. Kvavt och varmt va det.

Gick in en bit i skogen och började mitt spår. Jag gjorde ett uppspark och hälde rikligt med blod Sedan lade jag ett helt rakt spår ca 50 m. Terrängen va ris, mossa, snår. Jag droppade rikligt va 3´e steg. I slutet gjorde jag en slutspark och hällde rikligt med blod. Jag hängde sedan upp klöven i den lilla granen. Använde mig av 3 st snitslar. spåret fick ligga 3 timmar mellan kl 14,00-17,00.

När vi sedan gick spåret va det varmt och kvavt. Men Fago visade inga tecken på att inte vilja spåra. Åska gjorde det och det va inget han noterade alls.Han tog uppsparket bra. Startade med en bra drive och gott självförtroende.  Han visade sig spårnoga och arbetsglad. Han kom av sig lite på två ställen. Det ena stället vek han av till höger ca 2 meter men vände och gick den exakta vägen. På ett annat ställe gjorde han en halv stor halv ring åt vänster tills han kom på spåret igen. Han gick aldrig bakåt i spåret, visade aldrig tendens att vilja sluta.

I slutet ringa han granen och sedan fick han tag i klöven. Med klöven lekte i en massa massa och bytte med sjömansbiff    om vartannat för att bibehålla glädjen i klöven, men inte äta upp den. Vi busa och busa och när han råka släppa den norpa jag den och la den i påsen. Himla roligt enligt honom. Precis när vi stängt dörren startat motorn och kört i väg en liten liten bit kom regnet, det bara öste ner. Jisses vilken tur.

I bilen fick han en halv nördflaska med vatten och en genomgång av fästingkoll. En fästing hittade jag men den hade inte hunit bita sig fast. 

Jag låg en bra bit bakom spåret. Jag tryckte inte fram eller ut honom. I stället för att stanna precis bakom honom stod jag en bit i från hela tiden. Tanken är att jag vill att han ska arbeta själv, vilja lösa det själv, bygga upp sitt självförtroende. Hundar jämför med vargar är förarveka. En varg vill alltid lösa det själv medans hundar kan ha en tendens att efter en stund be matte om hjälp. Jag vill jobba förbi denna del och se om jag kan få Fago att inte ge upp.

Spåret idag kändes underbart. Jag hade en annan inställning idag. Fago KAN spåra men har blivit si så där för med träning för min enorma rädsla fö borelia. Men nu har han PRo Meris Duo på sig, jag damsuger honom och använder min gula dunderkam/borste när ajg kommer hem. 

jag ska börja om med Fago för att uppnå det jag vill ha. Inte bara ett championat hängandes på väggen utan uppnå det JAG för mig och min hund anser rimligt och han kan mer än de han åstakommit på tävlingarna i norge. Jag har inte gett honom chansen dock att få reda på vad jag vill ha utav honom. Nästa Norge är vi mer förneredda om jag får ha sagt mitt. Om inte annat är det roligt att spåra, han är enormt nöjd och belåten efteråt.

DEt har åskat och blixtrat som tusan här men Fago har sovit som en stock.

P.S tanken va att lägga spår i Helgen åt Pernilla och hennes vän. Blodet visade sig vara slut och råga till detta ringer mor mig om hjälp i Varberg och tydligen kunde "ingen" annan ställa upp. Så spåret idag blev i spontan hast. D.S

de får ni avgöra

http://www.outnet.se//gogirl/gogirl.php?sdn=news_news-s1%2F302

Goliat har gott och blivit godkännd blodgivar katt. Visst är det fantastiskt. Nu kanhan hjälpa andra katter.

Dagen då vi åkte in jag och Goliat ville jag även se hur han tog det. Skulle han bli rädd så fick det vara.  Tog lite bilder på honom i rummet medans vi inväntade veterinären.

        Han hade jätte roligt. Han undersökte allt han kunde. Med jämna mellan rum la han sig ner och börjar trampa så där när dom myser. Han öppnade även dörren ut i korridoren, det va bara att springa efter. EFter blod provet va också en viktig del i det hela. Hur tog han det. GOlait är en rastlös katt. Att sitta still eller mindre hållas fast är inte riktigt hans grej. Han började trixa lite men sedan satt han där som ett surt barn. när jag släppt ehonom va det viktigt att se hur han tog det. Lugnt som bara den. Han gick fram till labb lådan, den där lilla med kanyler osv undersökte den tittade lite på hon som tog blodprov och gik ner på golvet.

ultra ljudet av hjärtat va kanske inte det roligaste sa han, men även där, Samma reaktion..

så Goliat tog de lugnt och fint. Resan dit va dock inte det ballaste, så ska se om man kan finna en lösning för honom så han inte behöver tycka det är otrevligt. Kanske lär han sig att dit han kommer är det roligt? Min älskade lilla Goliat är sås tolt över honom.