Haha kan inte bara än skratta. ONT! så i morgon blir det vårdcentralen för min del. Laga mig ska jag säga :D....

Ja lätt att bli bitter. Men min fantasi har legat på hyllan då stackars Fago aldrig fått vara hel direkt länge. Men nu får de va slut på detta. Hjärnan kan stimuleras ävenom tossingen inte vill. Så i morgon skaj ag tänka så Fago får ngt att tänka på :D.

Men i morgon blir det storstädning på honom*hehe* Tassarna håller ajg alltid trimmade. Tycker det ser fräschast ut och lättare att hålla ordning. Sedan är hans fossingar så fina. Men i morgon blir det bada som gäller. Och invigning av min dunder fön. Fick ett trevligt samtal i går. Jisses vilken överraskning. Men de va trevligt. samtidigt som jag blev väldigt mätt på bernerhund. Jag är en ensamvarg, sköter mig själv, samtidigt som jag gärna är med i smeten trivs jag bäst på sidan om. Jag lixom pressar mig själv in i ngt som lixom är helt onödigt. Mättnaden på berner snack är nog egentligen inte den direkta "onda" punkten mättnaden är nog bara på att jag vill så jäkla mycket och när man pratar  vill man ut, ut och ut. Träna, promenera, etc så är det hinder efter hinder. Men nu blir det andra puckar som gäller. Omställnings manöver. Efter stockholm blir det fullrulljans på lydnads träningen inför lk2. Jag täntke råna en bank i sommar. Lite hemligt så inte skvallra nu. Och när jag rånat den ska jag köpa dra utrustningen med. Misstänker mamma vill vara med också :D. Nää ngn bank ska inte rånas men ibland  fantiserar man bort.*skrattar*

Men jag vill allt starta lite ettor först, det är jhu roligt att tävla.... Så bara jag ska sluta sjukna in överallt och Fago sträcka tossingar så kommer viiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiKRAM KRAM KRAM

Detta ska nog vara ett genomtänkt bloggnings tillfälle.

Jag har grubblat och kännt och tänkt och tyckt. Som en sa. En blogg är en dagbok. Ens tankar och åsikter får skrivas ner här.

Harman en direkt skylldighet att "tänka" sig för här, eller får man skriva direkt från hjärtat ner på papper och kanske rentav ångra sig dagen efter? Eller är det bara okey i sin slutna dagbok, här hemma? Där ingen "ska" läsa?

Det finns nog oerhört delade meningar i detta. En del kommr nog tycka att .-Du vet ATT folk läser.

Men frågan kvarstår, ska man våga ha sin åsikt utan att bli "påhoppad". Den risken och frågan kommer besvaras efter denna blogg nu, tror jag!

Mitt namn är Cinzia, en 25 årig tjej och en glad berner ägare till den bästa av dem alla Fago.

Jag är en person som gärna uttrycker mig, har starka känslor, spontan, och kramsjuk. Jag tänker mycket, vänder och vrider tills jag öppnar munnen. Ärlig är jag. Men anser att en och samma mening kan framföras på massa olicka sätt.

Detta bloggande idag handlar om tankar om uppfödare.

JAg har ingen stark erfarenhet. minz Monica från Zandrina´s kennel. Min mamma ringde jämt jämt och hmm jämt. Hon svarade alltid, fanns där för mamma råd gjorde och stöttade. Allt från Tamtam´s skällande till att hon va orolig och allt roligt som Tamtam gjorde. Allt från 1 kg bananer om dagen till annat rackar tyg. Jag vet inte, men måste man trivas med sin uppfödare? Är det bannlyst att inte göra det? Är det ett måste att känna att man ska rekomendera, presentera och stolt bära namnet från sin uppfödare? Som jag tidigare skrivit i min blogg är att uppfödare är en egen ras grupp. Kanske rasgrupp 3? Terrier, ettriga, energiska, kamplystna :D?...

Den röda telefonen sätts igång direkt. Vem, vad,varför,hur?Den hunden, usch,avundsjuka,glädje? Osv... MEN man ska absolut inte dra alla över en kant. Absolut inte. Men så som jag personligen känner nu. Är jag tvivelaktig, ledsen med viss förståelse men besvikelse.

Jag har fått stöd och tröst i mina motgångar. Ledsen för att jag kanske inte förstår hur mycket tid det faktist tar med kennel, att personerna i fråga som driver en kennel vill ha ett eget liv. Jobbiga saker som sker och kanske rentav ensamheten som träder in i bland tungt arbete. Kanske besviken på mig själv som vill tro att man kanske har en kennel en avel för sitt brinnande intresse, sin kärlek till rasen, ett mål en inriktning, ett iver att få fram sina tankar om egenskaper inom ras etc. Vilsen i djungeln av att föder folk upp hundar för att ha råd, få pengar?. Jag talar inte för ngn om ngn eller i mot ngn, Det är tankar som rör sig hos mig. Jag har förståt att några vet i allafall till vår hemsida, eller mitt elelr Fago´s namn. Vilka vi är. Jag tror mig förstått att vi speglas relativt aktivt utåt. Jag gillar att förmedla fram och motgångar. Har gärna egen åsikt och ger blankafan i om en värld bland hundar riktas med irritation mot mig. Jag förtalar ingen utan bara säger hur jag känner.

I nu läget käner jag mig pressad, förbisedd, överrumplad, utnyttjad, förtalad.

Förbisedd för glädje och sorg jag delar med mig inte noteras. Mail som skickas, sms som printas i väg som inte får ngt gensvar. Allt från tonsiller som är borta till vårt Lp1. Då komemr tankar in, tid, ork,etc... som jag skrev tidigare. Folk jag aldrig träffat grattar mig för mitt lp. En liten sak för många men STOR för mig då jag knappt visste va lydnad va när jag hämtade hem Fago. Jag gillar att träna, och har i mina ögon trännat för otrolgit bra och ispirations givande träningsledare. Jag kan väll ärligt inte påstå att ngn annan direkt hjälp där har kommit från ngt annat håll. Mer än konstanterande och berättelser. Nu har ajg även fått höra andra vägar, om små fnattsnack om mig och Fago. antal tävlingar etc.. Ändå rätt kul, att folk har energin till att prata om oss. Fantastiskt finns skådespelare som visas på tv varje dag som inte paserar deras tankar, men om oss. Jag känner mig lite pressad, det är mitt egna fel. Jag pratar gott om Fago´s enormt lätt inlärda sida. Han lär fort. Jag sätter inga direkta förväntningar på oss, men jag vill mycket och fåt känslan av att jag måste prestera för vad folk vill tro. Min glädje över Fago kanske är långt i från vad en egentlig lyckad linförhet ska vara. Men jag talar gott om det och kan tolkas bättre än vad i andras ögon är.

Förbisedd är för det pratas om mig, gärna vid bra tillfällen att föra ngt bra på tal inom vissa sektioner. Ett namn som visar ansiktet utåt. Men lustiga är att jag själv vet inte om det, försen andra nämner det. Då komemr tankarna in, tid, ork, möjlighet som jag skrev ovan.

Och utnyttjad, mmm det lilla jag vet och de lilla jag kan är ngt jag vet fungerar för mig och Fago. min vilja att hjälpa är stor och enorm, men väldigt många folk som läser och folk som itne läser min blogg har dragit i mig. Allt från att passa en hund som vars hundspråk är helt rubbat, hjälp mig med det, en annan som är hanilsk(enligt ägare) hjälp mig med det, rasta hundar, hålla sällskap, träning, promeander tänk saker jag har. Jhapp jag sätter mig själv i situationen för jag själv säger JA! Kanske är det så att man bemöter andra som man villb li bemött själv?

Just nu känner jag mig besviken på uppfödare. VIlka rädslor dom skapar om sitt yttrandefrihet. Namn som inte får nämnas, hundar som bedrivs i avel som inte är fullt friska, smö snack och skit snack. oärlighet och fuffleri.

Jag är Cinzia, jag har en hund vid namn Fago. Vi två är två och har uppriktigt och brutalt ärligt ingen vidare relation till Fago ich min uppfödare.

Hon är en stark kvinna, kan tala för sig. Mer styrka än kan tänka många. Dock möjligen avståndet ?? som avgör att vi ingen direkt realtion har. Tiden, valpar, valp köpare, sina egna hundar. Händelser i livet. livet i sig. Allt. Men det tar inte i från mig mina känslor eller tankar.

Diskutioner kommer tas, åsikter kommer sägas. Jag skiter i vilket.

Jag önskar någon gång att få se min uppfödare i ringen igen. Eller läsa resultat från hundar ifrån samma kennel. Jag vill att det posetiva ska komma fram. Styrka inte ska bäddas ner av nergångar. Fan va skit jag kommer få för detta. Men visst är det bra jävla lustigt att man ska vara livrädd för sin känsla och sin åsikt.

En gnällig amatör som jag e... jag vet folk som undviker ta upp sin åsikt, sina tankar för inte hamna i rampljuset. För andra ska snacka etc. Ryckten. Men är det mitt fel eller är det min uppgift att egentligen förklara elelr ursäkta sin känsla coh åsikt över ngt man är ledsen och besviken med. FÖr jävligt. TIllochmed nu i min egna blogg är jag livrädd för att skriva: Jag trivs inte alls med min uppfödare**Oppps**

Men jag har ingen relation, vi bor inte undersamma tak, vi behöver inte älska samma färger. Och jag står på mina egna ben. Men visst önskar jag att jag va i andra skor ibland på de olika sakerna i världen som sker...

p.s min blogg, mina känslor, mina åsikter...fan va ångest man får nu... men Fago gillar mig ändå-mina väner gör så gott dom kan, och mamma finns alltid för mig...

FAN!

Vilken otrolig otur jag har. Fago är bra i halsen, och äntligen börjar mitt släppa. Men få börjar min visdomstand växa lite. Och det där lilla gör sååååå otroligt ont. Men inte bara det, Fago har väll i busets jackt sträckt/stukat en tå eller tassen och haltar nu fram. Jisses, kan inte anant än sätta mig och faktist gråta. Tycka synd om mig själc och min hund. VA FAN! Så nu blir det MER jäkla vila. Detta är bara för orättvist.

• http://www.r2fishschool.com/

Fago har haft en boll. Jag hade glömt av deni  ett skåp men råkade få den i huvudet då jag drog ut en kattlåda, som hon med gremlings hundarna skulle låna en dag.

Och detta va ju över Fago´s förtjusning.

inte blir det ngt gjort de promenader han får med sin boll. Men han är bra söt när han bär omkring på det.

Det har blåst nu itvå dagar. TIll min förtjusning. Hur skönt som hellst.

Min hosta har lagt sig. Men jisses vilken brutal medicin jag fick. Innehåller båda det ena och det andra. Så man mår inge vidare av den direkt. Men det börjar arta sig.

Så snart om de är så svalt det va i går kväll/natt så kanske man kan börja träna lite!

Som sakt jätte sjuk. hög feber ont i halsen, hosta som heter duga, och knappt ngn röst. Liggandes på soffan en hel dag är inte min grej. Tråkigt och tråkigt och tråkigt. Men min kropp orkade inte med mer. Då har ja gi vanlig ordning lilla Tuff bredvid mig. Så gulligt.  Även hon har en förmåga att ligga som Fago med bakbenen.

Hehe!

Hjälp

Ang länkar på min hemsida! Jag är kluven och fundersam. Om man ska skriva kennel namn. Ska man skriva alla? Och tänk om man missar ngn stackrs liten kennel. Eller skriver ett kennel namn som man absolut inte gillar idiologin på osv. Då blir de knasigt. Persolinga sidor? jo men vissa personer jag tycker verkar dö trevliga via nätet och vänner omkring kanske rent av är en kennel och hur blir det då?

Jag önskar lite hjälp inom detta! KRAM!

Fick ett gäng sticklingar/orotade av en vän. Titta här, jag har allt lite gröna fingrar kvar. Idag är det varmt som vanligt. Dock blåser det lite svalare idag. Jag å andra sidan har svin ont i halsen och vill bara sova. Sitter med ena öget öppet och de andra sneglandes på sängen. Men sova på dagen för mig är helt out of order..kan jag inte sova i natt och så känns det fel. Lite osm att se på tv mitt på dagen. inte min grej riktigt.

Lp1 är taget. Ska nog tävla några lydnadsklass 1´or till. Erfarenheten  samt jag är fruktansvärt missnöjd med mina 165 p som blev mitt lp. Jag ivll ha MER! samt aldrig gått igenom en linförhet nöjd. Dit vill jag nå först.

vi har kommit en liten bit på vägen med apporteringen. liten bit på vägen när de gäller hoppet samt inkallningen. Fjärren tror jag den kallas när hunden är en bitbort. Och det står en person bakom som visa vad jag ska komendera. Ligg går galant sitt är lite krongligare. Men vi har inte brottom...

roligt är det. Vi har inte tränat utan har spontant  bara kollat av vart vi ligger.

Det har blivit mycket tänk och mycket hjälp det sista. Jag har inte hunnit tänka ordentligt. Har lixom kännts stressat. Och veligt. Nu när jag börjar känna av Fago, känns vi inte alls så jätte synkade. Eller är det för jag inte orkar på grund av halsen och värmen som slår ut. Kan vara bra två komponenter som säger sitt. Rätt logiskt! nu får man låta Fago läga, och sedan träna upp konditionen igen. Samt börja träna lite koncentrations övningar. Just nu på dogbrick gör han två flytt med nosen och sedan vill han bara ge upp. ... Men de kommer...

Fick i nfo om viss person/er. Som tyckt vi har tagit vårt Lp långsamt, och att våra antal starter va många. blev lite ledsen nää fel uttryck lite hmm svårt att hitta ord, men fan va löjligt. Alla har vi olika tänk när vi går ut för första gången på plan med foten. Mitt tänk va: Jag måste få gjort det en gång så min rädsla släpper. Och de gjorde den. Även ett papper på med riktlinjer att träna efter. Många väntar tills dom har en fullständigt fullfjädrad klar hund. Så dom kan dansa igenom. Och det är riktigt, håller med.För mig känns det mer:  Klarar du platsen och vet det. Kan din hund momenten till den mån du anser är bra, och kan du med att i ett moment rätta till för att inte genomgå flertal moment på lydnads plan helt fel för att få i allafall en 5´a eller för feg för att göra det. Klarar du detta då är erfarenheten rikare än tr raka segrar och noll erfarenhet. Iallafall som första egen hundägare och lydnads del.  SÅ tänker jag. 7 starter har jag och mitt lp1. Apporteringen har man sätt framsteg varje gång. Man ser också sista poängen där Fago inte va helt hundra. Man ser genomgående våra fel som återkommer. Särskillt snett sättanden osv...

Lydnads ska vara kul. Annars skit i det. Lydnadsklass 2 kommer. Nu är det som ovan skivit de som är tanken. Vilt spår ligger mig nära intresset också, och ska bli spännande att se om vi fårigenom mina tankar om detta. Draget ska börja nu. Vi har allt annat än brottom. Vill göra vagn och allt till en vardag innan vi börjar tjata om ngt annat :) Tiden går fort Fago är 2 men jag har logiken  att Ödhet styr. Så vi gör det vi tycker är roligt i den takt vi vill. :D ...

Stockholm snart.

Men nu orkar jag inte tänka mer. ont i halsen som fan och trött som stryk.

over and out!